Enbart elände!

FAN allt bara går år helvete. (ursäkta svärandet med jag är fucking pisst off!). Inget har gått som det ska det här sommarlovet!

Vi reser den 22 och veterinärerna lovade att vi skulle ha passet färdigt till midsommar. Nej så blev det inte. Vi bad dem göra allt för att skynda på det.
- Vi ringer den 14
Nepp inte färdigt
- Men…vi ringer den 16 juli 2010
NÄ inget idag heller
- Ja du…vi får hoppas på den 20

Nej det är inte veterinärernas fel det är labbrockarna i Uppsala. Detta är vår sista chans att ta med Rubin. Jag har planerat och gjort allt färdigt under ett helt jävla år och de jävlarna fäller mig när det bara är EN DAG KVAR! Har fixat så han kan bo på Paradise Park´s kennel medans vi är borta men jag det gör så ont i själen att lämna honom. Den lille hunden kan gå igenom eld och vatten för att komma till mig. Vet att han kommer ha det bra med alla hundarna, hans pappa och hans farfar. Men såklart kommer han sakna mig, jag kan vara borta i en minut och för honom är det 10 år när jag kommer. Är bara rädd att JAG inte kommer att kunna njuta av min semester utan honom. Om man är med ett djur varje dag i nästan ett och ett halvt år då kommer det vara något som saknas under dem veckorna.

Aja jag skall inte ta ut något i förskott men om man ställer in sig på det värsta så kan man bara bli positivt överraskad sen, och det gör inte lika ont att behöva inse faktum.

Håll tummarna nu gått folk.