Solig söndag.

Fint väder ute, blev en långpromenad med Rubin.
Nu sitter man här med en kopp kaffe och kollar ut på alla fina höstfärger. Men kan inte riktigt njuta av det. Jag trivs inte, och om jag påstår det så ljuger jag för mig själv. Är jag ensam? Nej jag antar att jag börjar bli imun. Jag är mer ångestfylld än glad, jag är mer besviken än arg.
Jag får helt enkelt försöka låta bekymren vissna i takt med höstlöven. Men just nu skall jag begrava de i lite skolarbete.